Uppdaterad 06.57 | Publicerad 00.03
share-arrowDela
unsaveSpara
VAL DI FIEMME. Frida Karlsson, 26, är ute efter OS-revansch.
För att nå det krävs det ett knapptryck i nacken.
Det är så hon släpper lös sitt gränslösa alter ego.
- Frida Karlsson använder ett tryck på nacken för att frigöra sitt alter ego “Stövaren” som hjälper henne prestera på topp under tävlingar.
- Efter ett OS i Peking fyllt av motgångar fokuserar hon nu på känslor och frihet, snarare än strikt resultatjakt, i sin idrottskarriär.
- Hon har släppt tidigare, rigida träningstraditioner och litar istället på sin egen instinkt samt stöd från närstående tränare och fysioterapeut.
Läs mer
Potatishån mot norrmännen
0:24
OS I Peking blev en mardröm för den svenska skidstjärnan. Det var covidrestriktioner och iskyla på obekant mark i de kinesiska bergen.
Nu skiner hon i kapp med solen.
Hon står utanför åkarnas hotell i den italienska bergsbyn Panchia och ser framemot det som komma ska.
expand-left
helskärm
Trots fullmånen har hon sovit gott.
Det är inte en självklarhet. För bara några veckor sedan stod hon en by bort och konstaterade det stora gula klotet som lös upp i mörkret.
– Om jag ser att det är fullmåne sover jag dåligt. Jag är lite skrockfull, sa hon då.
Det har hon varit ända sedan hon var liten. Då var det en himla massa procedurer före start. Nu har hon försökt skala av så mycket som möjligt.
Men det finns en sak hon inte kan sluta med. En sak som du kanske har noterat om du tittat riktigt noga, även om hon gör vad hon kan för att dölja det.
– Det är nästan som att jag skäms lite. ”Nej, såg kameran det där”.
Hon skrattar när hon tänker på det. Det gör landslagstränaren Stefan Thomson också.
– Jag brukar kika och kolla så att hon gör sina grejer, men hon gör det diskret.
expand-left
helskärm
Så vad är det den svenska stjärnan har för sig – allra helst när kameran inte ser?
Jo, höger hand söker sig upp mot nacken och hon trycker på knappen. Sen rycker hon till.
Då är det inte längre Frida Karlsson som står på start. Då är det hennes alter ego som fått ta över:
”Stövaren”.
Kollapsade på toppen
Den tydligaste bilden av en Frida Karlsson som pushat sig hela vägen, tagit ut sig totalt såg vi i den här dalen för tre år sen. På toppen av Alpe di Cermis stod Stefan Thomson redo med bubblet.
– Det var första och sista gången, säger han.
För i stället för att fira totalsegern kollapsade Karlsson direkt efter målgång. Något som skrämde de flesta, men inte 26-åringen.
– Känslan att ta ut sig, att verkligen kräma ur allt. Det är en ganska cool känsla faktiskt, säger hon.
expand-left
helskärm
Stefan Thomson beskriver det som en nästintill unik egenskap.
– Hon har många såna, men det är en av dem. När hon får vittring på saker och ting… Det är en styrka.
Allt började när hon var liten. Det var hennes pappa Leif som brukade skoja med henne inför tävlingar och matcher.
– Nu slår jag på ”Stövaren” sa han och vred i nacken. Det blev min trigger att bara släppa lös allt.
Det är då tungan åker ut och gränserna försvinner. För ”Stövaren” är gränslös.
– Den är väldigt modig och vild. Inga spärrar. Den är hård och väldigt härdad för den har fått gå igenom enormt mycket skit.
expand-left
helskärm
För Frida Karlsson har alltid varit nyfiken, hon har aldrig varit rädd för att testa gränserna, men hon har fått lära sig den hårda vägen.
För efter att hon slog igenom med dunder och brak som 19-åring och tog tre VM-medaljer i Seefeld blev det tvärstopp. Frida Karlsson hade gått för hårt för länge. Hon klarade inte de medicinska testerna och fick tävlingsförbud.
– Jag förstod att det jag gjorde inte riktigt var hälsosamt.
chevron-leftföregåendechevron-rightnästa
1 / 3Foto: Andreas Bardell
På den tiden följde Frida Karlsson mallen som hon fått uppmålad – den som skulle göra henne till den perfekta skidåkaren.
– Jag växte upp med känslan att det fanns ett sätt som är rätt att vara på som idrottare.
Hon beskriver sig själv som manisk. Mallen skulle följas till punkt och pricka.
– Jag tappade nästan bort min personlighet i det.
Hon drevs av tider, prestationer och resultat.
– Av tvång nästan. Man skulle vara hård.
Hittills har hon tagit tio individuella VM-medaljer och tre i stafett. På den olympiska scenen har det dock bara blivit ett brons. OS i Peking vill hon helst bara glömma.
– Det var som att vara på en annan planet.
chevron-leftföregående
expand-left
helskärmchevron-rightnästa
1 / 2Foto: Pontus Orre
”Fick verkligen vara fri”
Tävlingsförbudet blev ett uppvaknande och ett första steg i processen att släppa fram Frida Karlsson i skidåkaren också. I stället för att trycka bort känslor släpper hon numera fram dem.
– Jag har fått en nytändning i vad jag drivs av.
Det är inte längre tider och resultat. Nu handlar det om känslor.
– Jag vill ha den där känslan som kommer med ett resultat eller som jag känner när jag känner lusten och friheten i det jag gör.
Att få vara fri är centralt för Frida Karlsson. Hon säger att det är grunden till allt och hon tackar sin familj för att hon alltid fått känna det.
– Jag fick verkligen vara fri som liten. Prova. Misslyckas. Lära mig själv. De gav mig självförtroende och de har alltid satt mitt välmående i fokus.
Den där mallen har hon slängt i papperskorgen, hon trivs inte i det inrutade. Hon vill gå sin egen väg, göra sin egen grej.
– Det är viktigt i allt. I både tävling och träning. Är man rädd så är man instängd på något sätt och jag får verkligen kryp i kroppen om jag känner mig instängd. Det viktigaste för mig att är att känna mig fri.
chevron-leftföregående
expand-left
helskärmchevron-rightnästa
1 / 2Foto: Pontus Orre
Nu litar hon på sin egen instinkt, följer magkänslan och lyssnar bara på de som står henne närmast: tränaren Per Nilsson och fysion Marcus Bystedt.
– Jag kan lura mig själv, men jag kan inte lura dem. För de ser ju och de känner mig så bra. De kan hjälpa mig på ett sätt som jag inte tror att någon annan kan.
Tillsammans har de byggt upp en filosofi, en röd tråd att följa men det viktiga är att våga gå på känsla.
– Det blir så mycket roligare om man får göra vad man känner för. Vågar lita på kroppens egna intellekt.
Men så kommer tävlingsmomentet, då när det handlar om allt annat än känsla. När allt ska krämas ur.
– Det är naturligt att vara rädd för det. När det gör ont i benen och benen säger att du borde stanna för jag är för trött.
expand-left
helskärm
Det är då alter egot kliver fram.
– Jag har tränat på att trycka bort det.
Bokstavligt. Trots att hon numera är en av världens bästa så sitter det fortfarande kvar. Knappen som hon tryckt på sen hon var åtta.
– Det är mitt startskott för att nu är det okej att bara köra. Typ vara nyfiken på hur långt jag kan gå.
Och så gör hon det. Trycker, rycker och låter gränserna suddas ut.
Frida Karlsson: ”Jag har varit manisk”
17:02
1
Schweiz
10012
Italien
01123
Sverige
0000
